Vi är helt otroligt bra.

Gött!
Praktiken är slut och vetenskapstentan är gjord, GÖTT!
Hade slutbedömning med min handledare i fredags, det gick superbra och vi var väl överens ända tills han sa: Nu skickar jag det här md posten till din handledare. Jag sa att han kunde glömma att skicka den med posten, litar inte ett dugg på att det kommer fram. Jag har ALLTID lämnat in min blankett själv, och det gör dessutom ALLA andra. Hans motargument var: Njaaa, jag är lite nojig när det gäller sånt. Jag svarade: Ja, jag är också nojig när det gäller posten! Kul om det hamnar någon helt annan stans, typ luleå (har varit med om att ens grejer man skickat har hamnat nån helt annat stans). Jag tjatade och tjatade, men nej, han var lite nojig. Tack för förtroendet, jag har fått gå hem till de flesta vårdtagare helt ensam för att ge medicin och annat, men jag får inte förtroendet att lämna in min egen bedömningsblankett. Jag är ju dessutom godkänd.
Aja, att han var konstig det visste vi ju redan, men vafan. Det känns precis som att han skickar min journalhandling med posten och det gör man ju inte bara sådär. Gah. Tillslut var jag dock tvungen att ge med mig, det var helt omöjligt att övertala honom. När vi skulle återgå till arbetet sa jag "Tja, vi har ju kommit överens...fram till nu!".
Igår hade jag en trevlig kväll med brorsan och Tess. Det var så skönt att bara sitta nånstans och hänga, trots att det bara var en massa smått oflk runt oss (ungefär lika gamla som mig med andra ord) och inte så mycket att titta på. På väg dit kom det fram nån kille som började prata skitfort på norska, det enda jag lyckades förstå var "oslo, skateboard, tåg, eslöv, höger eller vänster?" Jag svarade nåt i stil med "Är du från oslo och ska åka skateboard i Eslöv? Om du ska ta tåget måste du ta höger annars går du rakt in i en vägg (pucko, tänkte jag)". Sen höll han på att upprepa samma sak om och om igen, Mark frågade om det var knulla han ville, det tyckte norrmannen var jättelustigt. Sen började han fråga igen, jag sa att jag inte fattade ett dugg av vad han sa. Jag lyckades fatta att han sa att han inte kunde svenska, då svarade jag "Nä, men om du pratar lite ordentligare norska så hade jag fattat". Efter den lilla dialogen sa han återigen "eslöv, höger vänster?" ALLA PERRONGER LIGGER ÅT HÖGER!!!!
Tess höll på att dö av skratt och han undrade vad hon skrattade åt. Man kan ju undra. :P
Lite av varje..
I fredags var en dag som jag helst hade velat hoppat över, fast ändå inte. Jag skulle på anställningsintervju på onkologen och sedan ha OSCE i fyra timmar. OSCE innebär att man visar upp nio olika praktikska moment man fått lära sig under dessa tre år på sjuksköterskeutbildningen för lärare på olika stationer, och blir sedan bedömd i detta.
Hur som haver, jag var jättenervös för anställningsintervjun, har ingen aaaaaaning om vad jag sa till avd.chefen, men av hennes ansiktsuttryck att döma så var det nog inte några jättedåliga saker. Hon sa att det var ett stort plus att jag extrajobbat en del på onkologens avdelningar. Dock vill jag helst ha jobb på onkologen avd 85, så vi får se hur det går på den intervjun på onsdag.
Efter den där jobbiga halvtimmen där man skulle sitta och prata en massa om sig själv och säga saker man är bra på, så var det dags för OSCE. Även om det inte var en examination så var jag så nervös att jag helst ville sjunka genom marken. Det mesta gick dock bra. Snurrade till det lite på alla jäkla kontroller man ska göra inför en blodtransfusion, men annars var det nemas problemas. Bäst gick nog aspiration av övre luftvägar, de sa "Det syns verkligen att du har gjort det här flera gånger!", trots att jag aldrig gjort detta på en patient. Ibland lönar det sig att förbereda sig genom att läsa. ;)
Igår var den bästa kvällen på länge. Jag hade så länge sett fram emot att se Ola Salos uppsättning av Jesus Christ Superstar, och nu var det äntligen dags! Jag satt där och bara njööööööt. Ola var skitbra som Jesus, och han som spelade Judas var SUVERÄN! Jag fick mig dock en liten chock när jag såg att han som spelade Petrus var en som jag har chattat en massa med för några år sen. Vi satt väldigt långt fram, men med den nya frisyren så är chansen att han kände igen mig väldigt liten. :P
Åh, jag vill se den om och om igen. De fick förresten tillstånd av Andrew Lloyd Webber att spela in en CD av den föreställningen. Då är det ju väldigt bra.
Nä, nu tycker nog många att det är dags för mig att sluta babbla. :)